Ett adjektiv som less är inte i närheten av att beskriva vad jag är.
Jag har arbetat sedan jag var 16 år, jobbade helger och lov medan jag fortfarande gick på gymnasiet. Jag har varit fackligt medlem och betalat in till både fack och a-kassan sedan jag var 18 år. Direkt jag gick ut gymnasiet började jag jobba, för att sedan flytta till Spanien och studera spanska, jag tog inga lån utan använde mina egna besparingar. Direkt jag flyttade hem började jag jobba igen. Under nästan ett års tid jobbade jag 6 dagar i veckan, plus extrajobb.
För några år sedan flyttade jag söderut och ansökte om a-kassa under några månader. Eftersom jag var under 25 år blev jag inskriven i ett ungdomsprogram som innebar att min ekonomiska ersättning skulle komma från försäkringskassan istället för från min egen a-kassa. Jag skickade in mina papper, sökte jobb varje dag och gick på mina möten på arbetsförmedlingen. Ingen ersättning dök upp. Jag ringde försäkringskassan som meddelande att dom haft problem med inläsningen av brev så att mitt kontonummer troligen hade försvunnit. Mina uppgifter gick inte att ange via telefon utan jag var tvungen att postas dem. Jag skickade in tre nya brev med en dags mellanrum. Breven kom inte fram, eller så fungerade fortfarande inte deras inläsningscentral, så istället skickade försäkringskassan ut en avi med min ersättning. Någon avi som jag fortfarande, 4 år senare, inte sett röken av. Jag gick in på banken för att spåra avin, ringde fkassan, gick inte på deras kontor i stan, men ingen kunde hjälpa mig. Jag ringde igen och igen och igen och fick tillslut prata med en kvinna som sa jag måste vänta fyra månader på att avin ska bli ogiltig, först då kunde dom skicka ut en ny. Jag väntade fyra månader med 0 kr i ersättning. Sedan fyllde jag i en ny blankett med mitt kontonummer, stoppade papperet i ett kuvert och satte på ett frimärke. Sedan tog jag mitt kuvert, satte mig och väntade 115 minuter inne på försäkringskassans kontor i stan och bad dom öppna brevet och fylla i mitt kontonummer. Det funkade.
I februari detta år gick in på arbetsförmedlingen för att, för andra gången i mitt liv, ansöka om a-kassa under tre månader innan jag skulle börja jobba i maj. Jag fick en handlingsplan, gick på mina möten och ringde mina telefonsamtal. Men någon ersättning fick jag inte.
Anledning 1: Min förre chef vägrade ge mitt ett arbetsgivarintyg.
Det var totalt omöjligt att få tag i ett. Jag ringde själv till lönekontoret som sa att jag inte fanns med i systemet överhuvudtaget. Jag kontakta a-kassan igen som sa att mina lönebesked kunde gälla som intyg. Jag kopierade 3 års lönebesked och skickade in. Det funkade inte. Ett arbetsgivarintyg behövdes. Jag kontaktade återigen min chef, inget svar. Jag kontaktade facket, som ringde min chef och fick ett löfte att han samma vecka skulle posta ett intyg. 2 veckor gick.. inget intyg kom. 3 veckor gick. Min handledare på a-kassan ringde min chef, även han blev lovad ett intyg. Ingen intyg kom. A-kassan började hota med att om dom inte fick in ett intyg inom en viss tid skulle min ersättning gå förlorad. Vad gör man? Förutom att känna sig hjälplös, less och förbannad. I juni, 4 månader senare, fick jag mitt intyg.
Ansökan om a-kassa: Avslag!
Anledning 2: Jag hade studerat under denna tid.
När jag pratade med min handläggare under min tid som arbetslös frågade han om jag hade tänkt studera vidare i framtiden. Jag berättade att jag vill läsa till personlig tränare, men att det skulle dröja ett tag innan jag hade sparat ihop pengar till den utbildningen. Jag råkade nämna för honom att jag börjat läsa lite om joomla på internet och det tyckte min handläggare att jag skulle skriva upp som studier. Jag sa att det inte var några studier utan att jag bara googlade runt på olika hemsidor och kollade lite youtube-klipp. Han tyckte ändå att jag skulle skriva det som studier. Jag var skeptisk och det lät väldigt konstigt att det kunde räknas som studier, men han lät positiv och skickade mig sedan en blankett om studier, som jag såklart fyllde i.
När beslutet sedan kom, så kunde jag läsa att detta googlande var anledningen till att jag förlorat ansökan om a-kassa.
Kvinnan jag pratade med så frågade om min handläggare inte hade berättat för mig att man förlorar sin a-kassa om man studerat. Nej, han hade ju gjort precis tvärtom, uppmanat mig till att skicka in papper om studier. Det tyckte hon var konstigt. Lurad!
Plan från arbetsförmedlingen: Jag gick som sagt på dessa värdelösa möten. Redan när jag var där första gången förklarade jag att jag hade fått ett jobb som började i maj, som min handlägger även antecknade i mina papper. Men jag skulle trots detta ringa in tre gånger för att meddela samma sak. När jag ringde in blev killen som svarade väldigt förvånad att jag ringde, eftersom jag redan hade fått jobb. Jag höll med men sa att jag ändå var nog med att följa planen eftersom jag visste hur lätt det är att bli av med a-kassan om man råkar missat ett sådant samtal. När jag några veckor senare ringde igen, såg denna person att jag ringt in tidigare och meddelat exakt samma sak. Han tyckte det var mycket märkligt och framförallt väldigt onödigt att jag skulle ringa in och meddela samma sak igen, han trodde nästan inte på mig att min plan såg ut så. Ja, ni kan tänka vad personen som svarade när jag ringde in min tredje gång sa. Att känna sig betraktad som intellektuellt handikappad är bara förnamnet.
Jag följde min plan, började arbeta, överklagade a-kassas beslut i juni (eftersom jag bara hade 2 veckor på mig att skicka in en överklagan). I september hade jag efter ett tjugotal samtal fortfarande inte fått något nytt beslut. Min handläggare sa att han inte hade något med saken att göra. För att inte bli automatiskt kopplad till honom varje gång man ringer in måste man ringa mellan 8-9 på morgonen, då hamnar man hos någon på a-kassan som bara kan konstatera att kvinnan som har hand om mitt ärende är sjukskriven på obestämd tid. Tadaa! Återvändsgränd! Jag mailar och mailar och ringer och ringer. Frågar vart jag ska vända mig för att få svar. Ingen vet. Alla ber om mitt nummer och lovar att ringa upp. Ingen ringer upp. Tills igår…
Då jag fick svar, avslag. Att sitta och läsa i en tidning, t.ex. Allt om mat om hur man bakar wienerbröd räknas som studier. Så till alla er som någon gång tänker ansöka om a-kassa;
Kolla in på tv!
Läs inte någon tidning!
Googla inte!
Använd öronproppar och hörselkåpor!
Öppna för fan inte ögonen!
Att vara ärlig eller att skaffa sig kunskap lönar sig inte, att lura ett sjukt system är enda vägen att gå. Tyvärr. Fuck you unionens jävla a-kassa!
Kollade upp att jag skickat in 43 st brev, vilket innebär 258 kr på bara frimärken. Att sitta här och med vetskapen om hur många som lurar a-kassan där de vid sidan om sitt jobb även stämplar, gör mig bara ännu mer förbannad. Det är så lätt att vinna om man bara kan vara oärlig. Någonting jag måste träna på för att slippa slicka frimärken resten av mitt liv.
jäkla återvändsgränd :((