Flyr du från jobbiga känslor?

Jag vet inte hur just du agerar, men jag vet att väldigt många flyr när kroppen fylls av en riktigt jobbig känsla, för vissa räcker nog en jobbig känsla. Kanske kommer känslan leda till okontrollerade tårar som skär mer än salt i ett köttsår. Då är det bättre att snabbt som ögat ringa en vän som kan skingra tankarna, slå på tvn eller plugga in musik i lurarna och kasta sig ut bland folk. Eller? Får känslan någonsin ro om vi håller på så?

Tänkvärd text, tagen ur en bok jag läser:

Var fullständigt närvarande för känslan. Välkomna den. Om en negativ känsla stiger upp, fly inte för den. Spring inte till kylskåpet för att stoppa i dig mat att dölja den med, ring inte till dina vänner för att skingra dess energi genom att prata om den. Bara stanna och känn den. Låt dig vara närvarande för den. Du kommer märka att om du inte försöker distrahera dig, tränga bort den eller ännu värre, vältra över den på någon annan: om du håller dig stilla, om du verkligen är närvarande för den – då kommer du att finna frid i känslans själva kärna. Rör dig inte. välkomna den.”

Det finns gånger jag flytt och tillfällen då jag gjort precis tvärtom, upplevt känslan. De gånger jag har flytt har känslan av att bli räddad varit underbar. De gånger jag har spenderat på golvet, skakat och gråtit slut på all vätska i kroppen, har inte varit lika underbara. Fastän jag inte rört mig från golvet på tre timmar och inte gjort annat än gråtit och ställt frågor högt till mina orkidéer, är det dessa gånger jag gått mest framåt.

Vi kan inte gå omkring med ett skal, på utsidan och på insidan, som gör att vi inte är sanna mot oss själva. Det blir helt enkelt inge bra då.

Jag tror på att försöka hitta ro i våra allra jobbigaste känslor. Känna på hela känslan och sätta ord på det absolut jobbigaste i vårt huvud. Känslan kommer inte döda oss, men så länge vi trycker undan det jobbigaste i livet, lever vi verkligen fullt ut då?



En kommentar till Flyr du från jobbiga känslor?

  1. Hallå där Lina! Fasen, du är grym på att skriva, även här får du med känslan (som på foton). Grymt och jag kan känna igen mig i så mycket av det du skriver. Jag ville bara säga det till dig! Hoppas att det är okej att jag läser annars får du säga till! Kram, Cissi i Kvarsebo

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>